Jag fick en fråga i mailboxen av en tjej som undrade, vad är artros? Så denna veckan ska jag försöka reda ut begreppen lite.
De allra flesta har hört talas artros och troligtvis så känner du någon som har det eller kanske har du fått diagnosen själv. Det är nämligen ganska vanligt att få artros, man uppskattar att ca 800 000 personer i Sverige har artros. Det är lätt att tro att det bara är personer som är ”gamla” som får artros, men det finns en hel del som är under 35 år som också har artros. Dock ökar risken att drabbas ju äldre man blir.
Artros är lika vanligt hos män som hos kvinnor. Det man vet är dock att personer med vissa yrken har ökad risk för att drabbas av artros. Framför allt ligger man i riskzonen om man har ett yrke med långvarig, upprepad och tung belastning, t ex om man dagligen gör många och tunga lyft.
Andra riskfaktorer för artros är övervikt, fysisk inaktivitet och idrottsskador. Idag vet man att en personer med menisk- och korsbandsskador i knäna lättare får knäartros än en icke-skadad.
Vad händer i lederna?
Ordet artros kommer från grekiskans artrosis och betyder helt enkelt ”sjuk led”. Artros är en ledsjukdom som sitter i leden, i ledbrosket. Artros drabbar leden så det blir en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Detta gör att man får en bristande funktion i leden. Symtom man får vid artros är stelhet i leden, minskad rörlighet och smärta och symtomen kommer ofta smygande.
Smärtan i leden kommer vid rörelse och belastning, men ju längre tiden går kan man också få vilovärk. Ibland blir leden inflammerad och man kan då känna sig svullen och lite värmeökad över leden.
Man kan få artros i alla leder i kroppen och det man hör talas om mest är artros framförallt i knän och höfter, kanske för att det ger stora problem. Lite slarvigt så säger man ibland att artros är ”ledförslitning” och många patienter som jag träffar tror därför att leden är utsliten. Därför tänker många att de inte ska slita mer på t ex sitt artrosknä genom att träna. Men inget är mer fel än det! Många vetenskapliga studier visar nämligen att träning, minskar smärtan och förbättrar funktionen i leder som drabbats av artros!
En operation är inte alltid bästa lösningen
”Måste jag röntga mig?”, undrade tjejen i mailet. Det finns många som har artrosförändringar som syns på röntgen men som inte har några symtom på sin sjukdom, och tvärtom. Så nej, jag tycker inte att man behöver röntga sig för att få en diagnos. Ofta kan en duktig läkare eller sjukgymnast ställa diagnos genom att undersöka din rörlighet och bedöma dina symtom. Om det är svårigheter med diagnostiseringen kan det dock vara på på plats med en röntgen för att bekräfta diagnosen och ev blodprov för att utesluta andra sjukdomar. Men din behandling blir troligtvis inte annorlunda.
Många tror att om man får artros så behöver leden bytas ut direkt, men så är det inte alltid. Det är bara en liten del av alla med artros blir så påverkade i sina leder att de behöver opereras. Jag tycker att man ska prova att rehabträna med en sjukgymnast en period först, för att se om smärtan blir bättre. Blir den inte det så ska man rådgöra med sin läkare om hur man ska gå vidare. Att få t ex en knäprotes är dock ett fantastiskt bra alternativ om träning inte fungerar. Man ska dock tänka på att även om man blir opererad måste man träna, både före och efter för att den nya leden ska fungera bra.
Håll igång ändå!
Om du har fått veta att du har artros, fortsätt att försöka röra på dig och vara fysiskt aktiv så gott det går, även om det gör ont. Många med artros blir rädda av smärta, man tror att man ”förstör” leden och att skadan blir värre. Men så är det inte.
Det man kan ha som riktlinje är att smärtan ska vara acceptabel under tiden man rör sig eller tränar. Det är okej att smärtan ökar lite under eller efter du tränar/rör på dig, men den ska avta inom 24 timmar och gå tillbaka på samma nivå som innan.
Jag brukar ge rådet att prova aktiviteter som inte ger så mycket stötar, t ex så kan du prova att cykla istället för att gå eller jogga, det belastar mindre i knä- och höftlederna, men du får ändå lite puls och flås som är skönt för kroppen.
En del får ont av saker man gör hemma, t ex stryka tvätt eller tvätta fönster kan ge smärta i flera dagar. Att tvätta fönster kan ju ta några timmar och det är jobbigt för en artrosled att belastas så långa stunder i taget. Då kan man prova att dela upp aktiviteterna i små delar på t ex 10-20 minuter, istället för att stå en hel dag och jobba.
Vad kan lindra smärtan?
De allra flesta upplever stor smärtlindring av fysisk aktivitet och träning, antingen hemma eller på gym. Fysisk aktivitet får kroppens egna må-bra hormon att verka smärtlindrande i kroppen och vid träning får man ökad blodcirkulation och ökad produktion av ledvätska, vilket för de flesta minskar smärtan betydligt. Dock handlar det om att träna regelbundet, helst ska man röra sig varje dag.
Du kan också få råd av din läkare angående ev värkmedicin och andra smärtlindringsmetoder. Hos en sjukgymnast kan du förutom att få hjälp med personligt anpassat träningsprogram, få prova olika smärtlindringsalternativ som t ex TENS, kinesiologytape eller akupunktur.
Ett generellt råd till personer med artros är att man ska försöka gå ner i vikt om man är överviktig. Det är särskilt viktigt om man har ont i sina knän eller höfter. Detta kan dock vara svårt om man får ont av att röra sig, det blir lite moment 22. Men kan man hitta en motionsform som fungerar bra och som inte gör så ont (t ex cykling eller simning) och prova lägga om sin kost lite, så är det absolut ingen omöjlighet att gå ner några kilon bara för man har artros. Många känner stor skillnad av bara en liten viktnedgång, det blir mindre belastning i lederna och mindre smärta.
LYCKA TILL!
Anna Olsson, sjukgymnast Blekinge Idrottshälsa