De allra flesta har h\u00f6rt talas artros och troligtvis s\u00e5 k\u00e4nner du n\u00e5gon som har det eller kanske har du f\u00e5tt diagnosen sj\u00e4lv. Det \u00e4r n\u00e4mligen ganska vanligt att f\u00e5 artros, man uppskattar att ca 800 000 personer i Sverige har artros. Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att det bara \u00e4r personer som \u00e4r \u201dgamla\u201d som f\u00e5r artros, men det finns en hel del som \u00e4r under 35 \u00e5r som ocks\u00e5 har artros. Dock \u00f6kar risken att drabbas ju \u00e4ldre man blir.<\/span><\/p>\n Artros \u00e4r lika vanligt hos m\u00e4n som hos kvinnor. Det man vet \u00e4r dock att personer med vissa yrken har \u00f6kad risk f\u00f6r att drabbas av artros. Framf\u00f6r allt ligger man i riskzonen om man har ett yrke med l\u00e5ngvarig, upprepad och tung belastning, t ex om man dagligen g\u00f6r m\u00e5nga och tunga lyft.<\/span><\/p>\n Andra riskfaktorer f\u00f6r artros \u00e4r \u00f6vervikt, fysisk inaktivitet och idrottsskador. Idag vet man att en personer med menisk- och korsbandsskador i kn\u00e4na l\u00e4ttare f\u00e5r kn\u00e4artros \u00e4n en icke-skadad.<\/span><\/p>\n <\/p>\n Vad h\u00e4nder i lederna?<\/b><\/span><\/p>\n Ordet artros kommer fr\u00e5n grekiskans artrosis och betyder helt enkelt \u201dsjuk led\u201d. Artros \u00e4r en ledsjukdom som sitter i leden, i ledbrosket. Artros drabbar leden s\u00e5 det blir en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Detta g\u00f6r att man f\u00e5r en bristande funktion i leden. Symtom man f\u00e5r vid artros \u00e4r stelhet i leden, minskad r\u00f6rlighet och sm\u00e4rta och symtomen kommer ofta smygande.<\/span><\/p>\n Sm\u00e4rtan i leden kommer vid r\u00f6relse och belastning, men ju l\u00e4ngre tiden g\u00e5r kan man ocks\u00e5 f\u00e5 vilov\u00e4rk. Ibland blir leden inflammerad och man kan d\u00e5 k\u00e4nna sig svullen och lite v\u00e4rme\u00f6kad \u00f6ver leden.<\/span><\/p>\n Man kan f\u00e5 artros i alla leder i kroppen och det man h\u00f6r talas om mest \u00e4r artros framf\u00f6rallt i kn\u00e4n och h\u00f6fter, kanske f\u00f6r att det ger stora problem. Lite slarvigt s\u00e5 s\u00e4ger man ibland att artros \u00e4r ”ledf\u00f6rslitning” och m\u00e5nga patienter som jag tr\u00e4ffar tror d\u00e4rf\u00f6r att leden \u00e4r utsliten. D\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nker m\u00e5nga att de inte ska slita mer p\u00e5 t ex sitt artroskn\u00e4 genom att tr\u00e4na. Men inget \u00e4r mer fel \u00e4n det! M\u00e5nga vetenskapliga studier visar n\u00e4mligen att tr\u00e4ning, minskar sm\u00e4rtan och f\u00f6rb\u00e4ttrar funktionen i leder som drabbats av artros!<\/span><\/p>\n <\/p>\n En operation \u00e4r inte alltid b\u00e4sta l\u00f6sningen<\/b><\/span><\/p>\n \u201dM\u00e5ste jag r\u00f6ntga mig?\u201d, undrade tjejen i mailet. Det finns m\u00e5nga som har artrosf\u00f6r\u00e4ndringar som syns p\u00e5 r\u00f6ntgen men som inte har n\u00e5gra symtom p\u00e5 sin sjukdom, och tv\u00e4rtom. S\u00e5 nej, jag tycker inte att man beh\u00f6ver r\u00f6ntga sig f\u00f6r att f\u00e5 en diagnos. Ofta kan en duktig l\u00e4kare eller sjukgymnast st\u00e4lla diagnos genom att unders\u00f6ka din r\u00f6rlighet och bed\u00f6ma dina symtom.\u00a0Om det \u00e4r sv\u00e5righeter med diagnostiseringen kan det dock vara p\u00e5 p\u00e5 plats med en r\u00f6ntgen f\u00f6r att bekr\u00e4fta diagnosen och ev blodprov f\u00f6r att utesluta andra sjukdomar. Men din behandling blir troligtvis inte annorlunda.<\/span><\/span><\/p>\n M\u00e5nga tror att o<\/span>m man f\u00e5r artros s\u00e5 beh\u00f6ver leden bytas ut direkt, men s\u00e5 \u00e4r det inte alltid. Det \u00e4r bara en liten del av alla med artros blir s\u00e5 p\u00e5verkade i sina leder att de beh\u00f6ver opereras. Jag tycker att man ska prova att rehabtr\u00e4na med en sjukgymnast en period f\u00f6rst, f\u00f6r att se om sm\u00e4rtan blir b\u00e4ttre. Blir den inte det s\u00e5 ska man r\u00e5dg\u00f6ra med sin l\u00e4kare om hur man ska g\u00e5 vidare. Att f\u00e5 t ex en kn\u00e4protes \u00e4r dock ett fantastiskt bra alternativ om tr\u00e4ning inte fungerar. Man ska dock t\u00e4nka p\u00e5 att\u00a0\u00e4ven om man blir opererad m\u00e5ste man tr\u00e4na, b\u00e5de f\u00f6re och efter f\u00f6r att den nya leden ska fungera bra.<\/span><\/span><\/p>\n H\u00e5ll ig\u00e5ng \u00e4nd\u00e5!<\/b><\/span><\/p>\n Om du har f\u00e5tt veta att du har artros, forts\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka r\u00f6ra p\u00e5 dig och vara fysiskt aktiv s\u00e5 gott det g\u00e5r, \u00e4ven om det g\u00f6r ont. M\u00e5nga med artros blir r\u00e4dda av sm\u00e4rta, man tror att man \u201df\u00f6rst\u00f6r\u201d leden och att skadan blir v\u00e4rre. Men s\u00e5 \u00e4r det inte.<\/span><\/p>\n Det man kan ha som riktlinje \u00e4r att sm\u00e4rtan ska vara acceptabel under tiden man r\u00f6r sig eller tr\u00e4nar. Det \u00e4r okej att sm\u00e4rtan \u00f6kar lite under eller efter du tr\u00e4nar\/r\u00f6r p\u00e5 dig, men den ska avta inom 24 timmar och g\u00e5 tillbaka p\u00e5 samma niv\u00e5 som innan.<\/span><\/p>\n Jag brukar ge r\u00e5det att prova aktiviteter som inte ger s\u00e5 mycket st\u00f6tar, t ex s\u00e5 kan du prova att cykla ist\u00e4llet f\u00f6r att g\u00e5 eller jogga, det belastar mindre i kn\u00e4- och h\u00f6ftlederna, men du f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 lite puls och fl\u00e5s som \u00e4r sk\u00f6nt f\u00f6r kroppen.<\/span><\/p>\n En del f\u00e5r ont av saker man g\u00f6r hemma, t ex stryka tv\u00e4tt eller tv\u00e4tta f\u00f6nster kan ge sm\u00e4rta i flera dagar. Att tv\u00e4tta f\u00f6nster kan ju ta n\u00e5gra timmar och det \u00e4r jobbigt f\u00f6r en artrosled att belastas s\u00e5 l\u00e5nga stunder i taget. D\u00e5 kan man prova att dela upp aktiviteterna i sm\u00e5 delar p\u00e5 t ex 10-20 minuter, ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e5 en hel dag och jobba.<\/span><\/p>\n Vad kan lindra sm\u00e4rtan?<\/b><\/span><\/p>\n De allra flesta upplever stor sm\u00e4rtlindring av fysisk aktivitet och tr\u00e4ning, antingen hemma eller p\u00e5 gym. Fysisk aktivitet f\u00e5r kroppens egna m\u00e5-bra hormon att verka sm\u00e4rtlindrande i kroppen och vid tr\u00e4ning f\u00e5r man \u00f6kad blodcirkulation och \u00f6kad produktion av ledv\u00e4tska, vilket f\u00f6r de flesta minskar sm\u00e4rtan betydligt. Dock handlar det om att tr\u00e4na regelbundet, helst ska man r\u00f6ra sig varje dag.<\/span><\/p>\n Du kan ocks\u00e5 f\u00e5 r\u00e5d av din l\u00e4kare ang\u00e5ende ev v\u00e4rkmedicin och andra sm\u00e4rtlindringsmetoder. Hos en sjukgymnast kan du f\u00f6rutom att f\u00e5 hj\u00e4lp med personligt anpassat tr\u00e4ningsprogram, f\u00e5 prova olika sm\u00e4rtlindringsalternativ som t ex TENS, kinesiologytape eller akupunktur.<\/span><\/p>\n Ett generellt r\u00e5d till personer med artros \u00e4r att man ska f\u00f6rs\u00f6ka g\u00e5 ner i vikt om man \u00e4r \u00f6verviktig. Det \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt om man har ont i sina kn\u00e4n eller h\u00f6fter. Detta kan dock vara sv\u00e5rt om man f\u00e5r ont av att r\u00f6ra sig, det blir lite moment 22. Men kan man hitta en motionsform som fungerar bra och som inte g\u00f6r s\u00e5 ont (t ex cykling eller simning) och prova l\u00e4gga om sin kost lite, s\u00e5 \u00e4r det absolut ingen om\u00f6jlighet att g\u00e5 ner n\u00e5gra kilon bara f\u00f6r man har artros. M\u00e5nga k\u00e4nner stor skillnad av bara en liten viktnedg\u00e5ng, det blir mindre belastning i lederna och mindre sm\u00e4rta.<\/span><\/p>\n <\/p>\n LYCKA TILL!<\/span><\/p>\n Anna Olsson, sjukgymnast Blekinge Idrottsh\u00e4lsa<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag fick en fr\u00e5ga i mailboxen av en tjej som undrade, vad \u00e4r artros? S\u00e5 denna veckan ska jag f\u00f6rs\u00f6ka reda ut begreppen lite. De allra flesta har h\u00f6rt talas artros och troligtvis s\u00e5 k\u00e4nner du n\u00e5gon som har det eller kanske har du f\u00e5tt diagnosen sj\u00e4lv. Det \u00e4r n\u00e4mligen… Continue reading