Har du någon gång haft en triggerpunkt? Du vet en sådan där ilande, irriterande smärta i en muskel som blir värre när du trycker över den och som strålar längs med muskeln? Då har du kanske haft en triggerpunkt. Eller har du som har stillasittande arbete och sitter mycket framför datorn någon gång fått ihållande huvudvärk? Som började som en trötthetskänsla i axlarna på morgonen och på eftermiddagen övergick det i en ihållande huvudvärk. En sådan där huvudvärk som känns som ett band runt huvudet på dig eller som kanske strålade ut vid ena ögat? Det kan också ha varit en triggerpunkt! Idag ska vi försöka reda ut begreppen om triggerpunkter.
Triggerpunkter är vetenskapligt omtvistat
Triggerpunkter är inget nytt fenomen, men smärttillståndet har fått mer uppmärksamhet på senare tid. Triggerpunkter och dess uppkomst är ämne som stötts och blötts mycket av forskare. Rent vetenskapligt så finns det flera studier med varierande trovärdighet, både då det gäller uppkomst av triggerpunkter men också hur de bäst ska behandlas.
Själv upplever jag att allt fler kunder är pålästa om triggersmärttillstånd då de söker hjälp hos mig som sjukgymnast. Kanske har det att göra med foamrolling blivit en populär behandlingsmetod för att behandla just muskelsmärta och triggerpunkter? Behandlingsmetoden bygger på att du själv masserar dina musklerna med hjälp av din kroppstyngd mot en skumrulle eller en hårdare rulle med massagepiggar. Foamrolling både lindrar och förebygger triggerpunkter, och används både av idrottare på eitnivå och motionärer. Det som kan vara bra att veta är att det inte bara är idrottare och motionärer som kan drabbas av triggerpunkter. Även du som inte tränar kan få triggersmärta. Då kan det vara ditt arbete som ligger bakom din smärta.
Ensidigt arbete eller monoton träning kan vara orsaken
Om du vet med dig att du sitter långa arbetspass i samma position eller att du jobbar mycket i felaktiga arbetsställningar, då löper du en ökad risk att få triggerpunkter. I riskzonen ligger du som har ett arbete med ensidiga lyft eller arbetsmoment där kroppens muskler belastas på samma sätt varje dag, år ut och år in. Det behöver inte vara tunga lyft, det är att du gör samma rörelser hela tiden som är själva faran.
För dig som är idrottsaktiv så är hård träning, alltså långa och många pass, i kombination med att träningen innehåller repetitiva rörelsemoment en risk att drabbas av triggerpunkter. Intensiv träning inom en viss idrottsgren ger ensidig belastning på kroppens muskler. Så det gäller att tänka på att ge din kropp förebyggande träning eller behandling, men också vila är viktigt.
Vad händer i kroppen när jag får en triggerpunkt
Rent fysiologiskt kan man förklara triggerpunkter som ett smärttillstånd som orsakas av långvarig, lokal syrebrist i en muskel. Den naturliga processen i kroppen är att en muskel som spänner sig och som arbetar på samma sätt under lång tid får minskat blodflöde och sedan syrebrist. Muskelfibrerna övergår då till anaerob förbränning och det bildas mjölksyra. Mjölksyran irriterar smärtreceptorer i musklerna som skickar signaler till ryggmärgen. Ryggmärgen svarar med att skicka tillbaka signaler via motoriska nerver att muskelfibrerna ska spänna sig mer.
Du får då en trötthetskänsla, du känner ”nu orkar jag inte mer” och det bränner i musklerna. Ett exempel är då du kör högintensiv träning som exempelvis tabata, övningarna är tuffa och ger snabbt mjölksyra i musklerna. Det är helt normalt och inget farligt, det är så musklerna ska jobba. Men efter passet är det bra om du vilar och ger din kropp tid för återhämtning. Alternativt att du tränar något helt annat dagen efter om du inte väljer att vila helt.
Men struntar du i återhämtningen och kör tabata flera dagar i sträck, så kan du få en begynnande smärta och trötthetskänsla i musklerna som kvarstår. Samma sak om du arbetar i samma ställning varje dag på ditt jobb. Om du aldrig eller sällan varierar exempelvis stående och sittande, så är utsätter du dina muskler för samma ”träningspass” gång efter gång.
Att ignorera smärta är aldrig något bra. Ensidigt muskelarbetet trots smärta och minskad blodgenomströmning i en muskel, ger en ökad anspänning. I längden kan detta få energiförrådet att ta slut i de påverkade musklerna. Muskelfibrerna hamnar då i en ond cirkel, de inte kan sluta spänna sig och stryper blodflödet, och eftersom de stryper blodflödet kan de inte fylla på energiförrådet, och då kan de inte heller sluta spänna sig. Ett moment 22 helt enkelt. Då uppkommer triggerpunkten.
Hur känns en triggerpunkt?
En muskel med en triggerpunkt är ofta spänd och öm. Själva triggern är särskilt öm och kan kännas som en hård tråd eller en hårdare knut då du trycker över muskeln. Du kan ha flera små knutor efter varandra och det känns då som ett hårt band i muskeln. När man lägger tryck på en triggerpunkt, kan man uppleva en utstrålande smärta, längs med muskeln eller en bra bit ifrån muskeln där punkten egentligen finns.
Triggerpunkter kan uppstå i bindväven runt en muskeln och/eller i muskelbuken, där de motoriska nerverna från ryggmärgen ansluter till muskeln. Smärtan från en trigger kan upplevas olika. Känslan kan vara allt ifrån stramande, domnande, till brännande, strålande eller isande. Att smärtan kan upplevas så olika beror på vilka smärtreceptorer som påverkas i muskelns nerver.
Man kan ha triggerpunkter i de flesta muskler och det otäcka med en trigger är att den kan dig ge symtom som påminner om andra allvarligare sjukdomstillstånd. Som jag skrev i början så kan en triggerpunkt i spända och stela axlar ge en känsla av att smärtan strålar upp i huvudet, alltså en spänningshuvudvärk. Om du har en triggerpunkt på skulderbladet eller i bröstmusklerna, kan den stråla ner i armarna och detta kan tolkas som symtom från hjärtat.
En triggerpunkt i rumpan eller sätesmusklerna kan stråla ner i benen och ge ischiasliknande symtom. Själv fick jag en riktigt taskig triggerpunkt med utstrålning baksida lår och ner i vaden då jag tränade inför Ironman i Kalmar. Efter att ha haft ont ett tag kunde jag inte sitta ner på jobbet och skriva, möten var olidliga och att åka bil längre sträckor ska vi inte ens nämna. Jag sökte tillslut hjälp, för jag var rädd att jag hade fått diskbråck. Men det var ”bara” en triggerpunkt.
Att förebygga triggerpunkter
Hur kan man förebygga triggersmärta? Jo först och främst, lyssna på din kropp! Det kan inte sägas nog så många gånger! Gör det ont då du tränar eller då du arbetar, byt övning eller byt arbetsställning, var rädd om din kropp. För att minska risken för att få triggerpunkter är det också viktigt att stretcha och kanske träna rörlighet mellan träningspassen.
Om du tror du fått en triggerpunkt, sök hjälp hos en duktig sjukgymnast och se till att bli ordentligt undersökt så att man kan utesluta allvarligare sjukdomstillstånd eller skada. Men givetvis om du får plötsliga akuta smärtsymtom så ska du söka läkare direkt (se faktaruta).
Om det visar sig att du har en triggerpunkt, så behövs det för det oftast tillförd energi (ATP) för att avbryta den smärtande kontraktionen i muskeln. Tillförd energi kan du få genom passiv behandling som exempelvis triggermassage, behandling med ultraljud, laser eller akupunktur hos din sjukgymnast. Men du måste själv jobba med att bygga upp styrkan i muskeln igen och kanske arbeta med töjningar, eller tvära friktioner (en sorts massage).
Det allra, allra viktigaste i slutändan, är ändå att hitta grundorsaken till varför du fått en triggerpunkt. För du behöver hjälp med att veta vad du själv kan göra för att förebygga nya punkter, genom att själv förändra i din träning eller på din arbetsplats så du slipper få nya triggerpunkter. Det är lika viktigt som att få en behandling som tar bort smärtan. För annars kommer du snart få nya triggerpunkter igen.
LYCKA TILL! //Anna Olsson, sjukgymnast Blekinge Idrottshälsa
Sök alltid hjälp på din vårdcentral om:
Du får en plötsligt och intensiv huvudvärk som inte vill släppa, oförklarlig yrsel eller synpåverkan.
Du får bröstsmärta som strålar ut i armen.
Du har skadat dig akut och får utstrålande smärta.
Du som har haft långvariga problem med ryggsmärta, får problem med utstrålande smärta i benet, känselpåverkan och samtidigt svårt att kissa.
Du har nattlig värk.
2 Responses to Triggerpunkter – en smärtsam historia